2/4
Ozka och jag hade packat klart långt före Leffe å lämnade Kvikkjokk 17:50 med målet Dahtasjöarna, meningen var att de skulle komma ikapp och och vi skulle tälta däruppe tillsammans. Det tog Ozka och mig knappt 1:30 å komma upp dit och vi hittade en hyfsad tältplats så vi slog läger. Väntade lite, gick en promenad, åt mat, tog en tur på skidorna men ingen Leffe. Så vi la oss å sov, å tänkte vi syns till frukost istället.
Har varit strålande sol hela dagen men nu på kvällen mulnar det på något, bara ett par minusgrader men skaren håller att gå på överallt!
Hade packat ihop lägret 10:15 men ingen syn av Leffe, lämnade pulkan på sjön å tog ryggsäcken å skidorna för att kolla. Hittade deras läger vid bron, å i efterhand hade det varit en bättre tältplats för oss oxå, fanns rinnande vatten å jag borde förstått att det skulle ta längre tid för dem att komma iväg å stannat där, men ingen skada skedd nu var vi samlade! Tog ett tag innan de var färdigpackade å vi kom inte iväg förrns vid 13, det finns lixom ingen stressknapp på den mannen... :) ;)
Tog ett dåligt vägval uppe på sjöarna igen då vi hört att lapparna brukar ta stigen upp till vistet vid Pårte, det var inte så.... Spåren vi följde var mest lekspår så vi bestlutade oss för att slå läger vid en bäck med öppet vatten och ta en redig kvällspromenad och reka bra väg inför morgondagen. Leffe passade på att bada när han skulle hämta vatten... Jag satt i tältet å skrattade men tyvärr inte med kameran i högsta hugg.... Det hela summerar vel dagen ganska bra iaf... Tur han samlar på fotogen så han kan torka kläderna ;-p :-D
4/4
Precis när jag packat ihop tältet hör jag en röst uppe ifrån Leffes läger som säger "dedär kommer du att ångra" då har han kollat på vädret å sett att det drar in ett regnoväder vid lunchtid å stannar hela kvällen. Regn i Sarek i April, hallå!!!
Eftersom vi hade en bra tältplats inte var jättesugna på att bli regnblöta å att Leffe kunde behöva lite extra tid att få allt snustorrt så beslutade vi oss för att stanna en dag till. Vi har tagit långa promenader med snöskorna istället och rekat väg, det gick spår upp efter stigen men det var brant å knixigt så det blir den vägen jag tänkte från början där man följer bäcken uppåt från Stordahten.
Jag känner helt klart att jag blir mer rastlös än Leffe av att stå still en dag, blir det längre så är det stor risk att jag smäller i allt godis jag har med mig i ren tristess. Har lyssnat på ett par p3 dokumentär och druckit många koppar the... Saknar ett extra tältgolv otroligt mycket, detta är absolut sista vinterturen som jag bortprioriterar den grejen!!! Rätt onödigt att sitta själv i ett Keron 3 GT å få hålla sig på 80 cm liggunderlag eller hur brett det nu är... Klantigt!
5/4
Jag var, som vanligt ;) klar före Leffe å vi beslutade att jag skulle dra iväg före och invänta honom vid 12 för lunch. Det var strålande solsken och vägen efter bäcken var helt toppen! Så synd att vi inte tog den direkt! Det var rätt lagom stigning uppför å eftersom vi inte hade bråttom stannade vi ofta och vilade å njöt av solen och omgivningarna. Vi följde ett rätt färskt skoterspår som när vi kommit en bit över småsjöarna vid Pårte vek av till vänster, min kompass ville höger. Kände att det inte var ett beslut jag ville ta själv plus att det inte var bra om jag drog iväg åt nåt håll å spåren inte skulle synas till Leffe så Ozka å jag tog renskinnet å bredde ut det mot en sten å satte oss å njöt! Tänkte att det kommer nog att dröja ca 1 timme minst innan Leffe kommer men det gick det ingen nöd på oss vi hade det underbart i solen! Men så gick klockan å efter 2 timmar var det fortfarande inte ett spår av honom, slog då på telefonen å hoppades på mottagning och jodå snart dök det upp ett sms med texten PROBLEM!!! Ringde och fick reda på att skalmen gått av just efter start och att han inte kommit mer än knappt 100 meter utan satt å försökte få ihop grejerna. Vi beslutade att jag skulle äta min lunch och sedan skida upp i fjällskogskanten och hitta en lägerplats och de skulle ansluta senare.
Hittade en jättebra plats med öppet vatten och solen sken fortfarande så tältet torkade. Ozka å jag skidade upp på fjällsluttningen och rekade väg inför morgondagen sen fick vi i oss lite snabb näring å så åkte vi och mötte Leffe, de var inte framme på lägerplatsen förrns kl 18, å skalmen såg inte jätterolig ut även om han gjort ett jättejobb och fått ihop den bra!
6/4
Kom inte iväg förrns 11:30, det skulle behövas en stressknapp ;) men å andra sidan kanske är bra för mig att ta det lugnt oxå. :) Å det var lite tur oxå för det kom ett gäng lappar som var på väg med stängsel till renstängslet uppe på Unna Jiertta så fick fick fina skoterspår att följa upp på berget. Men väl uppe vid renstängslet började det bli väldigt vitt, vi kunde följa gamla skidspår en bit men tappade dem och det blev mer och mer white out, jag gick först och spårade och råkade drasa ner för ett pyttelitet stup, hundarna efter och Leffes pulka välte, han ramlade och vi var livrädda att skalmen krasat men den såg ok ut men det kändes som vi skulle få svårt att hitta en väg utifrån hålet vi nu befann oss i. Stannade för en kort lunch där det även om det blev lite kyligt i blåsten var rätt mysigt att sitta i allt det vita. Rekade väg efter att vi ätit och det kändes som vi var på banan, jag gick först igen och efter ett par hundra meter började skidorna glida på lite lättare, jag bromsade å hann säga nu går det nog utför innan marken försvann under mig och jag drasade ner två meter med båda spannen typ över mig. Reste mig upp och vände mig om och såg en väldigt tråkig skalm, lagningen var paj och ytterligare ett brott syntes, shit!!!! Fick ordning på alla grejer iaf och när vi kollade närmare på skadorna kändes det som att vi ändå skulle kunna laga det provisoriskt och åka till ett bättre nattläger än där vi var. Sen hade vi några kluriga vägval till att ta då det var helt omöjligt att se om marken gick uppför, utför eller var platt å vi ville inte göra ett högre fall en det vi nyss gjort men det kändes inte heller helt lockande att stanna och slå läger. Tillslut kom vi ner i en liten bäckravin och sen lättade vitheten lite grann och vi kunde orientera oss mot bron vid Gådokvagge.
7/4
Vaknade till regnsmatter på tältet och Leffe ropade att termometern stod på +13 grader, det behövdes inte mycket övertalning för att få mig att gå med på en tältdag. Vi hade ju trots allt en hel del fixande att göra med skalmen för att kunna ta oss ner för fjället helskinnade.
Tog extra hylsan till tältstängerna från båda våra tält, buntband, en hel del gorillatape och väldigt mycket vulktape så nu ser det bra ut! Jag tror på detta!
Gick en kort promenad med hundarna men det var så varmt och kvavt att det kändes som vi var på mount everest typ, gick tre steg, stannade och vilade, gick tre till osv å svetten rann!
Det kom ett stort gäng och gick in i stugan som är ett par hundra meter ifrån oss, har vi tur slipper vi spåra själva ner i Rapadalen i morgon. Jag tänker att vi inte viker av norrut som tänkt utan som skalmen ser ut nu är det nog säkrast att vika av längst selet å direkt mot Kvikkjokk, vi får se.
Jävla skitresa! På kvällsrastningen slogs tikarna, Ozkas fel helt å hållet även om danskan retat henne ett par dagar nu. Jag fick däremot sjuk ångest att det var mycket mitt fel oxå för Ozka låg å laddade å då sa jag typ "ja ta henne nu" självklart på skämt å jag trodde absolut inte att hon skulle hoppa på henne! Å så var jag lite tafatt å osäker på hur vi skulle få isär dem så det vart ännu värre å nu blöder danskan på tassen av alla ställen. Skit, skit, skit. Jag fattar inte hur otursförföljda vi är! Undrar om det går sönder en skida i morgon eller om vi går genom isen eller vad som ska hända ;)
400 meter hann vi.... Sen gick skalmen sönder igen!!!
Jag var klar tidigare på morgonen så jag drog iväg ett par km å spårade så vi skulle ha nåt att utgå ifrån, är alltid skönt att komma iväg å komma in i rytmen innan man ska börja navigera å fundera för mycket. Men vad hjälpte det... Det var bara att klä sig och börja laga igen... Vädret var ok iaf så det gjorde inget att stå still å laga å det tog inte så himla lång tid ändå innan vi var på g igen men snön i kombination med att skalmen var så sned gjorde att Leffes pulka blev jättesvårstyrd och välte hela tiden. Jag överdriver inte när jag säger att de gick 10 meter å så välte, å 10 meter igen välta osv. Så Leffe tog tolklinan å band uppe på bromsen men då fick han lov att gå brevid och hålla linan spänd åt sidan å det blev lite högre tempo än han ville köra i så han var typ helt slut. :)
Vi tog norra sidan av Goupervagge och fick ett jättefint spår ner i Rapadalen, å iochmed nysnön så gick det inte snabbt heller utan man behövde bara bromsa lite grand.
Utsikten över deltat var enastående! Och vi slog läger när vi var nästan nere men fortfarande hade utsikt så vi kunde sitta å titta på Nammatj från tälten. Å vattenfinnare Sara hittade givetvis öppet vatten så vi slapp smälta snö även denna gång. Jag kommer att ha överflöd av bensin med mig hem :)
9/4
Vaknade till alldeles klarblå himmel och en gassande sol. Leffe kom upp till mitt tält efter frukost med den utmärkta iden om att ta en njutardag i solen å göra dagsturer. Vi måste ändå direkt till Kvikkjokk pga utrustningen å då kan vi lika gärna stanna å njuta av Sarek när vädret är så fint!
10/4
Packade klart min pulka å la ut renskinnet å låg å solade tills vi kunde åka. Jag är lite avundsjuk över Leffes förmåga att inte bli stressad trots att han vet att andra väntar på honom, jag skulle inte klara det... Nu tjatar jag mycket om detta å det är inte för jag är irriterad utan för att jag är fascinerad, jag har redan släppt prestigen över att hinna nånstans denna tur, tror jag.... ;)
Det gick jättebra ner till älven, vägen var toppen! Å bra tilltrampad då vi gått fram å tillbaka många gånger när vi rastat hundarna. I övrigt hade vi några korta passager där det var lite klurigt att hitta väg i björkskogen men jag tror att om vi inte varit så nervösa för att lagningen skulle gå sönder igen så hade vi inte upplevt dessa partier ett dugg krångliga. Passerade Litnokstugan å oj så liten den var, som ett litet skjul bara!
Tillslut kom vi ut på en liten älvfåra i väster där det kändes säkert att åka och den var helt isbelagd hela vägen ut i deltat så det var bara att köra på. Men deltat är långt, jättelångt å det var lite segt på slutet tyckte jag nog, fanns ju inte några vackra fjäll att lägga blicken på heller...
Ozka pinnade på som tusan och jag fick verkligen ligga i för att hänga med henne! Vi kom ut på ett skoterspår och det gjorde nog sitt, hon fäller lixom öronen bakåt å bara springer då.... Innan har hon varit jättemysig och följsam å vi har hållt precis samma tempo.
Slog upp tälten på sydsidan av Lajtaure mittemot Aktse, denna dag blir det till att smälta snö för att få vatten.
11/4
Tog lite sovmorgon å vaknade till klarblå himmel! Lämnade inte lägret förrns vid 11:30 å åkte längst sjökanten mot vindskyddet och skoterleden, nästan framme på leden såg vi ett gäng hundspann under ledning av Matti de körde mot Pårte dvs åt samma håll som vi skulle.
Leden var fruktansvärd! Hopp, hopp, hopp. Alla mina drömmar om att gå Vita Bandet krasades på ett par kilometrar, jag skulle inte fixa att detta under flera dagar! Man går in i fel mode lixom å bara stirrar en meter framför skidorna å inte får man nåt flyt överhuvudtaget heller, nej fy! Jag får kolla efter en annan väg där det inte kör så mycket skotrar om jag ska skida bandet!
Ozka sprang som en galning på leden iaf och vi var bra mycket snabbare än Leffe men stannade och väntade in dem med jämna mellanrum typ vid vägval och sånt så vi inte skulle komma ifrån varandra. Vid ett tillfälle ökade hon takten jättemycket och jag trodde det var ren men såg inget, sen när Leffe kom ikapp så sa han att han hade sett en fjällräv precis där! Attans jag ville ju oxå se en!
Min uppgift under turen är att orientera och hitta läger med vatten och just innan Pårte hittade jag det perfekta stället! Stannade och väntade att de skulle komma men efter 30 min började jag bli lite kall så vi lämnade pulkan och skidade dem till mötes. Först mötte vi hundarna och jag såg direkt att det låg en ryggsäck på pulkan, tänkte vel bara jaha han har lagt av sig ryggsäcken för att lättare kunna hålla hundarnas tempo. Men så såg jag att det även låg ett par skidor på pulkan, hmm! Sen såg jag en person som gick som en banan kraftigt stödd av stavarna och lutandes åt sidan å framåt och som gick med myrsteg. Det visade sig att han hade ramlat och slagit upp den muskelbristning han redan hade i ryggen å nu kunde han knappt röra sig och absolut inte skida på de hoppiga spåren. Shit... hur ska vi ta oss till Kvikkjokk.... Fast det såg väldigt roligt ut! :-D
Letade fram ett gäng Alvedon 500 mg å efter det gick det både att slå upp tältet å gå på promenad så det var jäkligt gött! När vi skulle laga middag upptäckte jag att min var slut :) var ju tänkt att vi skulle vara framme idag... Men det jag hade nån påse nyponsoppa över så det var lugnt!
Skaren var stenhård och vi behövde inte ens snöskorna!
12/4
Vaknade ca 06 av att hundarna skällde som tokar! Nu i efterhand fick jag höra att det antagligen var en järv, då Matti sett järvspår mellan Pårte och våran tältplats. Coolt!
Leffe tryckte i sig en alvedon å kunde skida på rätt bra trots hoppiga spår och vi hade en ganska lugn resa ner till Kvikkjokk. Å skalmen höll hela vägen ner! Seger!
Leffe bestämde sig för att åka hemåt och jag var i valet å kvalet att fortsätta 7 dagar till själv eller åka med. Slog en snabb blink på väderprognosen som visade moln och rätt mycket snö och efter det bestämde jag mig för att hänga på hemåt. Hade det varit sol hade jag stannat, solskensturist som jag är ;)
Erfarenheter:
* Köp kvalitet! (läs fjellpulken)
* Jag saknade tältgolv!
* Jag älskade mina Heidrun dunknickers och min Liv såklart!
* Skulle nog haft ett par vantar till med mig, man blir så jäkla blöt när man river tältet.
* Ett bra reparationskit är A&O bra om det innehåller: slangklämma, buntband, gorillatape, vulktape, krympslang (nämnas kan att Leffe haft sit kit i 15 år utan att använda det å han har kört ett antal långturer å hela fjällkedjan)
* Om/när jag köper ett eget tält ska jag beställa extra torklinor.
* Jag älskade min matthermos!
* Lunchen jag torkade själv var toppen! (vit bönblanding, blomkål, zucchini, grönsaksbuljong)
* Snöskor är toppen!
* Det gick åt 850 ml bensin till Ozka och mig på 11 dagar, vi fick smälta snö vid två tillfällen.
