Träningsvärk

Jag älskar när mina deltagare på vattengympan kommer fram å säger tack för ett bra pass, du skulle ha sett vilken träningsvärk jag hade förra veckan!

Känns så bra att ha inspirerat dem till å ta i det där lilla extra som gör att träningen känns dagen efter!

Å denna vecka har jag har träningsvärk efter gympan! Testade att köra med tyngder för att få lite extra träning, framförallt för min dåliga axel som jag inte rehabar som jag ska... Men nu känns det att jag tagit i å det är gött!

Vattengympa sista terminen

Körde mina två vattengympapass i går och det är så roligt och jag får så mycket energi även om jag är så svett så jag nästan blötare än de som varit i vattnet!

Jag gillar mitt nya pass, det är tufft, hoppas inte för tufft men det är som deltagarna säger, det är ju lättare att ta det lugnt på ett hårt pass än tvärt om!

Tyvärr blir detta sista terminen jag har kvar mina pass, badhuset går baklänges och kommunen har beslutat sig för att ta ut en avgift på 1400 kronor per timme till reumatikerföreningen, detta plus deltagarnas inträdesavgift. Så för mina onsdagspass betalar föreningen 2800 kr plus min lön, helt galet! På sjukhuset får man träna gratis så de har beslutat att flytta mina pass dit men då var det bara söndagar som var tillgängliga och jag vill inte låsa upp mig en hel termin på söndagar. Så det känns jättetråkigt!

Men det är fortfarande två månader kvar av rolig bassängträning så jag fokuserar på det! :)

Lidingöloppet tävlingsberättelse

Jag säger som på tv, pröva inte på detta själv hemma ;) nej men skämt å sido så hade jag verkligen inte tränat för detta och därför är jag helt otroligt jättenöjd!!! Men vi börjar från början...

Kom ut till Lidingö på fredagskvällen i husbilen, jag ville och hoppades att det skulle gå att stå vid Lidingövallen och när vi kom dit var redan flera husbilar uppställda och det fanns plats för fler! Helt perfekt bara knappt 20 meter från spåret! Gick en sväng med hunden och kollade banan innan jag gick och hämtade nummerlappen, behövde inte köa ens 30 sekunder! Hur smidigt som helst! Gick igenom expotältet rätt snabbt då jag inte hade med mig nån plånbok och dessutom inte behövde någonting.

Vi tog lite kvällsfika, inte lika hysteriskt som jag brukar innan lopp med drycker å pasta å sånt, utan en enkel macka å lite te. Sedan la vi oss ganska tidigt och Eira sov hela natten! Johan sa att hon vaknade till två gånger men det märkte inte ens jag så ordentlig sömnuppladdning det fick jag!

Jag tycker att det är lite jobbigt att lägga upp dagen när man startar på eftermiddagen, hur mycket ska man äta till lunch lixom? Startade iaf med grötfrukost sen gick vi ner och hejjade på de som sprang 15 km innan vi kokade lite tortelini till lunch. La oss och sov en halvtimme på lunchen, det var rätt gött faktiskt! Att gå till starten tar alltid längre tid än man tror och jag fick direkt kliva in i startledet och börja springa, ingen friskis uppvärmning här inte...

Det kändes rätt lätt till att börja med och jag kunde hålla ett lite snabbare tempo än jag tänkt. Hittade en bra rygg som jag följde mellan 2 km och 7 km, då sa magen stopp och jag fick sakta ner lite. Vid vätskekontrollen vid 10 km, sa magen helstopp och jag fick springa in i en blå box... När jag kom ut kändes det mycket lättare och jag kunde ligga på i ett bra tempo igen! Tills 12 km, då började det göra ont lite överallt. Häl, höft, arm som vanligt högersidan som spökar, sänkte tempot ganska rejält och tyckte det var tråkigt att springa de slingrande stigarna i skogen bland allt folk... Sen kom äntligen vätskekontrollen vid 15 och då kändes det bättre igen! Heja på, kämpa på, heja heja var mantrat jag körde i huvudet länge, länge. Annars upp med ryggen, fram med höften, upp med ryggen, fram med höften.

Jag såg förvånansvärt få som jag kände, annars tycker jag man brukar se både den ena och den andra gamla bekantskapen i spåret men varken i spåret eller i publiken hittade jag någon. Och inte var jag sugen på att prata och stifta några nya bekantskaper heller, behövde stänga in mig själv. Är lite avundsjuk på dem som kan springa och prata, jag flåsar för mycket och så kan jag inte fokusera på prat heller men det ser trevligt ut.

Jag sprang uppför alla backar utom dedär kända som Abborbacken å Karins backe, då gick jag raskt och i övrigt gick jag bara i vätskestationerna. Det är jag otroligt nöjd över! Sista två kilometrarna gjorde det ont men jag kämpade på och upplevde att jag passerade många fler än som passerade mig! Sånt stärker en! Så passerade jag mållinjen på 3.18.46 inte ens personsämsta! 9 månader efter förlossning, jag är toknöjd!!! Å glada, fina Eira uppvaktade i mål. Lycka!!!

Idag kan jag knappt gå men vad gör det :)

På väg mot Lidingö

För nån vecka sedan hörde en kompis av sig och frågade ifall jag ville ta över hennes startplats i lidingöloppet. Jag sa ja utan att egentligen tänka. Blev tookpeppad å drog ut å körde ett intervallpass men efter det har det lixom inte blivit just någonting... Så nu undrar jag vad jag gett mig in på... Var dehär verkligen så smart... 

Men har jag sagt att jag ska köra då kör jag! Jag återkommer med rapport! :)

Vattengympa

Igår körde jag säsongens första dubbelpass i vattengympa och det var så roligt att vara tillbaka! Deltagarna är så gulliga å de kämpar så bra!

Jag körde ju inget förra terminen så det var lite nervöst att komma tillbaka men jag tyckte det kändes bra och jag hoppas att deltagarna tyckte det oxå!

Jag är ju nästan totalt ointresserad av musik så att sätta ihop ett program är verkligen en utmaning! Övningarna känns lättare att sätta ihop :) men jag tror jag fick en bra kombo på övningar å musik så de flesta ska vara nöjda.

En grej att vara missnöjd över är dock att vi måste betala 60 kr/gång i entré till badhuset, förut har det varit gratis så det är lite synd... Hoppas det inte avskräcker deltagarna att vara med!

Jag är tillbaka!

Nu ska jag börja skriva igen! :)

Jag har varit igång å tränat en hel del senaste månaderna men nu ska jag börja skriva om det oxå!

Idag var planen 10 km löpning med fartökningar tillsammans med vovven och lillan i barnvagnen. Tills jag upptäckte att vagnen var i sambons bil.. Fail... Omplanering! Fick bli stavgång i grusgropen istället med lillan i bärryggsäcken, å det gick bra det med, hon gillar att vara PT :)

Att andas kalluft!

För två dagar sedan hade jag inga som helst problem att cykla ett par km lite lugnt men så igår slog den till, graviditeten. För första gången på nästan 9 månader känner jag av den, med 1 vecka kvar till touch down.

Är hos föräldrarna och gick nyss en kort promenad ner till sjön, jag får gå sakta men det är solsken och jag får andas minusgrader! Finns det något härligare!? Det nyper lite i kinderna och på höjderna upp mot grönklitt ser jag att det kommit snö som gnistrar i solen! Jag tar ett djupt kallt andetag och bara njuter!

Sista gympan på ett tag

Körde sista vattengympapasset på ett bra tag nu i kväll. Dubbelpass och det kändes bra, jag är fortfarande väldigt pigg är dock lite svårt att göra höga knän å sånt, är lixom en mage som är i vägen... 

Damerna är så himla gulliga, jag kommer att sakna dem! Jag fick både en blomma och barnkläder i tack för denhär terminen! :) Jag får ta mig dit i vår å hänga med på ett pass i vattnet med bebben :) 

Vattengympa

Körde mitt näst sista pass idag, tiden går så fort! Tog det lugnt då jag har lite förkylningstendenser i halsen så det var inte mitt bästa pass men det kändes ändå bättre än vad jag trodde i morse när jag desperat ringde å letade ersättare! Utan att lyckas.... 

När man väl står där å musiken drar igång är det inte så lätt att ta det lugnt, man rycks lixom med! :) Damerna är så gulliga och det är himlans roligt! 

V 34 å 8 km promenad

Jag är oförskämt pigg! Å även om jag toksaknar att springa å cykla gläds jag åt att kunna promenera istället! 

8 km blev det i lördags och 4 i söndags å då är inte de korta hundrastningspromenaderns inräknade. I måndags cyklade jag till jobbet oxå fast då hade jag ju lite draghjälp av hunden med.... 

Försöker gå varje lunch för att få ta del av det lilla dagsljus som finns, men inte ens Soliga Karlstad har några soltimmar i november. Man borde verkligen åka utomlands i november! 

Cyklingsdrömmar

I fredags åkte jag min favoritcykelväg plus en väg som tidigare var grus men nu är asfalt, helt perfekt cykelrunda, jag vill cykla!!! Nu färdades jag med bil...

Min träning de senaste månaderna består av långa promenader med hunden, ett å annat simpass och nåt enstaka lugnt pass på trainern. Min mage har växt och tar i när jag trampar på cykeln, jag blir trött mycket snabbare och får endast mysträna. Fint det med :) Det enda som nästan går lite bätte är simningen, man flyter mycket bättre i vattnet med en luftkudde på magen... :) 

2 månader kvar nu sen är det till att se till å försöka komma tillbaka i ursprunglig form :)

Styrkecykling

Tog mig en tur på racern igår, det var riktigt länge sen sist... Å det var så jäkla härligt att cykla igen! Helt underbart! Att känna hur cykeln bara flyger iväg under en bara man ökar takten på trampningen lite grann. Lycka!!! 

Reumatiker vinner långdistans-SM i triathlon

Och min träningskompis Lena vinner damklassen! Vilken triathlonhelg det har varit! Långdistans-SM på VM-banorna och populära Vansbro triathlon, allt detta i spöregn och 10-15 grader i luften. Tuffa förhållanden alltså! Min klubb I2if lyckades superbra med 2 guld och 2 brons i sm-klasserna och jättebra resultat och personbästan bland övriga medlemmar. 

Karl-Johan som vann herrarnas SM-klass blev diagnostiseras med reumatism för knappt ett år sedan och nu bevisar han att man kan träna hårt trots reumatism. Jag blir så glad, jag får så ofta höra " men va, har du reumatism, du som tränar så hårt, hur kan det stämma" Både av vänner, läkare och träningskompisar som studerar till läkare. Å hade jag inte haft en så supportande läkare när jag fick min diagnos vet jag inte om jag tränat så mycket jag gör idag och då hade jag mest troligt inte mått så bra som jag gör idag heller. Så snyggt jobbat K-J!!!

Lena under vårt träningsläger på Gran-Canaria i vintras :)

Inspirerande Emma

Läs om Emma inspirerande resa! Hon är en av mina klubbkompisar :)

http://www.vf.se/hela-livet/emmas-vag-fran-reumatiker-till-maratonlopare

Stadsloppet

Det är lite av en tradition på mitt jobb att springa Stadsloppet, jag har varit med alla år sen jag flyttade till Karlstad förutom förra året då det blev Vätternrundan istället. 

Stadsloppet är en riktig folkfest och särskilt i år med 35-årsjubileum och strålande solsken. Det stod folk och hejade längst precis hela banan. Superkul! 

Jag startade med målet att få en fin löptur och inte någon gång gå över 170 i puls dvs lite mer än 20 slag under max. Första två kilometrarna kunde jag inte tänka på något annat än att jag var kissnödig och letade som en tok efter någonstans att smyga undan men förgäves, då bestämde jag att jag skulle glömma att jag var kissnödig... Det funkade faktiskt bra :) å fram till 8 km kändes det riktigt bra! Sen tappade jag lite fart de sista två kilometrarna men gick ändå i mål nöjd och glad, 10 min sämre än personbästa. 

Efter målgång blev det bastu med vänerdopp å sen "a night on the town" med kollegorna. :)

Siljan Runt

Sent omsider kommer här en liten race report från Siljan Runt som gick av stapeln förra helgen. 

Jag var anmäld till 160 km men de jag kunde cykla med visste jag att jag inte skulle hänga med och själv ville jag inte cykla så jag bytte till 120 km och fick en sällskaplig och mycket trevlig tur tillsammans med Johan och mina två kollegor, Benny & Jan och deras fruar.

Benny tog täten direkt och låg på ett stadigt 25 km/h tempo hela vägen och vi stannade vid varenda kontroll och tog det hyfsat lugnt. Alla ska med hellre än mjölksyra, vid Vikarbyn fick dock Johan kramp och han och jag släppte de andra ett tag för att sedan komma i kapp vid Tällberg. Solen sken på oss och vinden var knappt kännbar, sällan har jag haft en sån trevlig tur! Även om det kändes lite konstigt att bara se på hur alla snabba klungor svischade förbi utan att ens försöka hänga på dem....

Vid sista kontrollen i Björka kollade jag på klockan och upptäckte att vi var tvungna att spurta, vännen Katrine skulle gifta sig vid 16 och klockan tickade farligt snabbt. Vi släppte de andra och spurtade på lite men fick sakta ner lite sista backen så jag trodde Johan helt skulle gå in i väggen... I mål kom vi iaf och Johan hade konstigt nog 1,15 minuter snabbare tid än mig....!! Men han är så stollt över det så det bjuder jag på :)

16.01 kom vi inspringandes till bröllopet :) 

Nya Skor i clownmodell :)

Inspirerad av nya trenden bland ultralöpare att gå från minimalistiskt till mer dämpning har jag inhandlat ett pat Tecnica Supreme 2.0 max. Det är ett par skor med extra tjock stötdämpande sula. Ultralöparna kör med dem för att de är skonsamma under extremt långa distanser och i olika forum har jag läst om personer med artros i knän som kan springa tack vare denna typ av sko så det var värt ett test tycker jag! 

Första känslan är jättepositivt! De är trots att de ser ut som stora clownskor väldigt lätta och smidiga, skon smetar åt bra runt foten men lämnar stort utrymme för tårna. Men detta var bara första milen med dem så mer utvärdering får komma längre fram! 

Det vanligaste märket av denna typ av skor heter Hooka men Tecnica säljs på en affär härnere på stan och jag ville gärna testa innan jag köpte. 

Glädje i forsen

Träningen går segt så jag har återupptagit paddlingen igen å det är ju bara så roligt! Hur kan jag ha gjort det så lite de senaste åren när det är så himlans kul!!??!!

Gjorde premiär förra helgen och nu med långhelg och allt blev det en till resa till Dala-Floda igen. Mycket paddling, tältning, god mat och goda vänner gav den bästa helgen på mycket länge! 

Är så sällan man verkligen utmanar sina rädslor som man gör i forsen. Kittlet i magen innan man tar de första paddeltagen, den jublande känslan i hela kroppen när båten svänger dit man vill, paniken som först sprider sig när man går runt och lyckan när man sätter rollen! Obeskrivligt! 

Detta var första paddelhelgen i mitt liv som jag inte har summit! Och jag har gått i kull, många gånger! Men för första gången med kylan att våga rolla och klarade jag det inte på första så ett andra el tredje försök. Är så sjukt nöjd!!! 

Skitnervös :)

 

Gryning vid Kärringforsen

Skov

Jag har ett skov... Så illa som det är nu brukar det inte vara eller har aldrig varit förut...

Jag har varit sjukt trött senaste tiden, särskillt på mornarna och i morse toppades det med värk i precis varenda led i hela kroppen känns det som. Johan å jag cyklade 85 km i går kväll å då kändes det bra men nu... Inte bra... Jobbigast är att sätta sig ner och så att gå, tålederna är svullna och så är jag även väldigt öm i hälarna å det har jag aldrig varit förut. 

Så det känns lite jobbigt just nu...