Längdskidor

Äntligen har jag stått på skidorna!!! En helt magisk känsla! Hårda välpreparerade spår, blå extraföre, å en förvånansvärt stark kropp. Körde gröna milen på grönklitt och var nästan helt ensam i spåret. Gillar verkligen den banan, slingrig, småkuperad, i skog å över myr. Jag kan inte förstå att de flesta väljer att köra vägspåren på grönklitt.

Hoppas jag kan få mer barnvakt så det blir flera pass till när jag är här uppe, i Värmland regnar det :(

Mot 2018, återblick 2017

Jag har varit ledig nästan ett år men tycker ändå inte att jag åstadkommit något. Då är det dags å kolla tillbaka å säga SKÄRP DIG Sara! 

Det är ett problem för mig, jag jämför mig hela tiden med ettra den jag var förut, mot jätteseriösa triathleter, eller mot personer som klarar att göra tex en kostomläggning helt strikt. Instagram och facebook är livsfarliga för någon som har dessa problem. Det är något jag måste jobba med 2018, att tänka att grundnivån är 0, å 0 det är att ligga i en sjukhusäng och inte kunna röra sig alls, säg att jag är på 80 idag, då måste jag kunna nöja mig med att vara på 81 i morgon. Å ser man min resa från i somras när jag knappt kunde stödja på vänster handled tills idag då jag kan krypa på golvet tillsammans med barnen som var och är ett av de stora målen för mig, ja då måste jag tillåta mig att klappa mig på axeln och säga bra Sara! 

Och tittar man tillbaka på bilder så det ju hunnits med hur mycket som helst! trots att jag jobbade minst 50% under februari-juli och hade båda barnen att underhålla :) Jag skäms nästan att jag tycker att jag inte hunnit med något.... men som sagt det mind-setet ska jag ändra på till nästa år! 

Januari

Höggravid med 2-åring i släden, övernattning i stuga utan el och vatten. 

Höggravid på underbar skridskotur

 Februari

22 februari. Supersnabb födsel. Satt å fikade i sjukhuskafeterian 45 minuter innan hon kom ut för vi fick inte komma in på förlossningen....

 Mars

Mycket jobb....

Men oxå fina vårpromenader med hund och barn!

Sista helgen i mars var vi till fjällen!

April

Inlagda på sjukhus med RS-virus

Spelade badmintonturnering med barnens kusin Maya. Vi övade en gång innan :)

 Maj

Ett regnigt Orsasjön runt

Kanotåkning i orsa med mormor

"sprang" 5 km på triathlonklubbens KM med båda barnen och pippi i vagnen

 Juni

på lillasysters bröllop

Å i härjedalen på semester

Vandring till Åreskutans topp

 Juli

Cykeltur i Norge med mormor

Besöker god vän och tältar

Augusti

Hör talas om Movnat och bestämmer mig för att göra ett utegym, Naturlig träning det är min grej! 

Snickrar helt själv en monkeybar. Kanske jag kan klara att gå över sommaren 2018

 Septemper

Fösöker vara ute i skogen så mycket jag kan med barnen

Obligatoriska korvgrillar veden packad högst upp på ryggsäcken :)

Tripp, trapp, trull

På träningsläger med gamla skidtjejerna i Sälen/Trysil, de åkte rullskidor jag cyklade. Gick ungefär lika fort....

Energiboost! 

 Oktober

Tog tåget med barnen till Göteborg. Ps. jag är allergiskt mot barnvagnar

MAJ- cyklar Göta Kanal med barnen från Motala till Söderköping

I orsa å njuter

Gör små äventyr till en närliggande tjärn och dricker choklad

 November

Samma tjärn men isen har lagt sig

Åker som lagledare för det Svenska Landslaget i draghundkörning på barmark till VM i Polen

 December

Hundspann, blå himmel och strålande sol. Älskade Koppången 

Utbildningsdag i Stockholm med Konditionsidrott

-10 grader och Eira och jag är tigrar och isbjörnar och vi kryper flera hundra meter på landsvägen..... Det är en sån mamma jag vill vara som kan krypa å leka på golvet med barnen. Lycka! 

Kost och träning

Efter att ha kört Paleo AIP strikt i 3 veckor har jag nu varit tvungen att återintroducera råris och ägg. Å då inte en introduktion enl pappret utan en direkt introduktion. Min vikt rasade, jag tror jag producerade mindre mjölk till min dotter och det svartnade ofta för ögonen när jag reste mig upp. Men nu med ägg och ris känns det mycket bättre! Iaf riset, är eventuellt lite tveksam på äggen men ska fortsätta ett tag till och känna efter. Iaf så är min handled såå mycket bättre, det är skillnad på natt och dag! Jag kan förvisso fortfarande inte böja den rakt neråt än men flera grader mer än tidigare! Det är så coolt! Å det innebär att jag kan belasta den mer och på så vis få mer blodgenomströmmning och mer stabiliserande muskler, så detta känns så bra! 

Träning då? Jo idag är det en månad sedan jag började träna enligt MovNat-principen, dvs rörelser som "ursprungsmänniskan" gjorde. Krypa, hänga, hoppa, balansera och sånt! Jättespännande! Just krypa är svårt för mig med tanke på handleden men faktiskt jag rör mig åt att göra det bättre och bättre! Några svullna tår kan ibland ställa till det för balansen men med lite korrigeringar så funkar det riktigt bra! Och även om det inte syns så har jag fått mer muskler, vaknar nästan varje morgon med lite träningsverk å som jag har saknat den känslan! 

Utegym på G

För att jag ska kunna träna behöver jag närhet till träningen tidigare har det betytt, ut å springa men nu är min filosofi att köra mer styrka än kondition. Tror lederna mår bättre av det långsiktigt.

Så vad gör jag då, förutom att ha lite vikter hemma? Vi bor ju ca 30 minuters bilresa från närmsta gym... Jo men då bygger vi ett utegym såklart! Det kommer att bli så bra jag är helt exalterad av det! Önskar att det kunde vara klart nu på sekunden! Å önskar att jag kunde bygga allt själv utan att vänta på hjälp av mannen så det gick lite fortare... Men när han väl hjälper till ja då händer de grejer! 

To be continued... :) 

Viktnedgång

Jag har gått ner nästan 5 kg sen jag stod på vågen sist, de allra flesta skulle jubla över detta, jag gråter...

Jag är 181 cm lång och jag vill ligga mellan ca 69-72 kg, i morse stod vågen på 66 kg :(

Det var precis samma när jag ammade Eira, jag klarar lixom inte att hålla vikten uppe och jag äter nog inte som jag borde heller.... Barnen har runda goa lår iaf.... :)

Mitt problem är mellanmålen tror jag. Det är få som äter lika stor portion som mig till middag men därimellan kan det nog bli lite för dåligt näringsintag... Nu försöker jag få till dedär och standarden jag funderar på är:

Frukost: Soppa eller rester från middagen
Mellanmål: Grön drink med växter från egna trädgården plus en avocado för fettets skull innehåller även 1 dl benbuljong
Lunch: Rester från middagen
Mellanmål: Denhär är svår.... eftersom jag oftast är på språng men kanske en burk makrill i olja eller om jag gör i ordning en smoothie å har med.
Middag: Så stor och varierad portion som möjligt
Kvällsmål: brukar jag inte ta men kanske måste börja, en kopp benbuljong kanske

Barfota

Jag har knappt använt skor på hela sommaren på grund av bursiten i hälen, å det är helt otroligt vad man vänjer sig, nu kan jag gå obehindrat på nästan varenda grusväg :) Men igår så fick jag hem ett par skor nu med mjuk hälkappa och skulle testa dem och högerfot passar ju perfekt men vänster det är liksom för liten... kolla bilden så ser ni varför.... Jäkla skitsjukdom!

OBS jag spänner fötterna så det ska synas bättre :)

Närvaro

 Jag lyssnade på och Paleotekets podd om tre rutiner för att bygga hälsa. Det viktiga var och skaffa sig en morgonrutin och en kvällsrutin, så jag funderade lite kring det där vilka som ska vara mina rutiner och om jag kan hålla dom med två småbarn.

Vilka  rutiner det är än blir så klev iallafall upp 1 timme tidigare imorse, satt vid köksbordet och filosoferade, gick barfota ut och hämtade grönsaker till min smoothie, lyssnade på dottern när hon pratade med sin pappa efter att hon vaknat, ja jag försökte vara närvarande helt enkelt! Så här lite senare på dagen ser jag tillbaka och är väldigt nöjd över min morgon.

Frukosten blev butternut squashsoppa och en grön drink. Till lunch rester av soppan. Nu sitter jag i sjukhusets cafeteria och väntar på en bokad tid, för en månad sen hade jag säkert handlat i cafeterian för 50 kr men idag har de inget jag kan ät, det är billigt att vara hälsosam :)

Paleokost

Nu har jag ätit enligt Paleo i snart en månad och jag känner skillnad! Handleden känns mycket bättre och bursiten i hälen lika så, det är så peppande!

Tidigare har jag haft svårt att tacka nej när det bjudits på gott men denna gång har det inte känts svårt alls. Det enda avsteget jag gjort är att jag tagit mjölk i kaffet de få gånger jag druckit kaffe plus en glass men from med i morgon är det slut med det med, nu ska jag gå all in Paleo. Ska helamma Nora en månad till och under den månaden blir det inga avsteg och blir det bättre i handleden av kosten så kör jag 3 månader till sen slutar jag amma och då får vi se om jag går på mediciner eller ej. Önskemålet från läkaren är nog fortfarande att jag ska sluta amma och medicinera men jag vill gärna ge henne 6 månader bröstmjölk för jag tror på det!

Jag är pepp iaf!

Min handled och jag

Min vänstra handled har varit katastrofdålig, min läkare (som jag för övrigt inte trivs med) sa att jag skulle sluta amma på direkten och börja med methotrexate. Nu är inte amning något jätteheligt för mig men Nora vägrar ta flaskan och det är ju så jäkla bekvämt att amma, man slipper ju planera något så tills hon är 6 månader skulle jag verkligen vilja fortsätta.

Jag har gripit lite efter halmstrån efter han sa så och hamnade tillslut hos en naprapat som är så himla duktig. 60 minuter hos honom och handleden känns som den gjorde för ett år sedan, men nu är det ett stort jobb att stärka upp den och få igång lite mer rörliget. Jag har ju istortsett inte använt den på ett helt år och det syns på musklerna i handryggen...

Jag ska försöka lägga in lite filmer på min träning och börja skriva lite för att hålla min motivation uppe! Nu jäklar!

Siljan runt

Så var det dags för siljan runt, prognosen sa regn och vi hade bestämt att vi skulle byta till 7 mil om det var regnigt för vi hade tränat så dåligt. Vi hade tur och fick regn ;) Svinkallt var det, jag trodde jag skulle frysa ihjäl innan vi kom ner till mora men sen blev det bättre. Vi höll ett bra tempo och körde om fler än vad vi blev omkörda av så det gjorde en ju inte mindre pigg!

Jag var orolig halva loppet för att ungarna skulle krångla, mormoster Annika var barnvakt för första gången åt båda och Nora vill ju inte gärna äta mat ur flaska.... Men det gick jättebra! Hade det inte regnat så mycket hade de nog stått ute vid vägen och hejjat när vi cyklade förbi. :)

Orsasjön runt är ju min hemma rutt, den man körde på kvällen när man kände sig pigg så det var kul att köra där igen å det blir ju några mil längre när start och mål är på sollerön. Jag kände mig pigg hela vägen och höll tempot åt vår lilla trio, min känsla var riktigt go och det var roligt att cykla! Tänk att det kan vara det trots man är så kall att man knappt kan hålla i styret och fötterna har ingen känsel... :)

3 timmar prick kom vi in på, jag hade säkert kunnat köra mycket snabbare men halva grejen är ju att göra det tillsammans!

Karlstad reumatologmottagning = tårar i ögonen

Jag har inte varit på reumatologen i karlstad en enda gång utan att gråta när jag sätter mig i bilen, inte heller denna gång... 

Det är helt fruktansvärt! I Falun glada sköterskor som hejar på en när man kommer in, i karlstad, en grå korridor med ett stängt rum till en sköterska som stirrar rakt in in en dator å inte tittar upp. I Falun grät jag inte ens när jag fick diagnosen och oftast går man gladare därifrån än när man kom, i karlstad skulle de behöva en psykologmottagning utanför dörren. 

 

I falun en enkät man ska fylla i om hur man mår, i karlstad ingenting. inte ens en läkare som frågar desamma. I Falun en läkare som känner på varenda led, i Karlstad en som frågar varför man är där. I Falun en sköterska som kommer in med sprutor och gör rent och sätter på plåster. Ut och sen klart tack och hej, snabbt!  I karlstad en läkare som sätter på sig ett par handskar, tar en penna markerar på leden, glömmer nåt, tar av sig handskarna, går och gör i ordning sprutan, på med handskar, gör rent, kommer på att sprutan är för stor, av med handskar, ut i korridoren för att leta smalare nål, tillbaka, tvätta händer, på med handskar, pennmarkeringen borta, av med handskar, markera, på med dem igen å så sprutar vi!  Sprutan tas på skrivbordet där det ligger journaler å receptkopior å det blir blött av desinfektionen å blodfläckar överallt. Sen när man fått sin spruta frågar man lite försynt vad han tror om nästa led, jaha är den svullen oxå, ja det kanske behövs en till spruta, vill du det? å så samma procedur igen. 

 

I falun diskussion om resultatet på enketen och hur proverna ser ut. I karlstad inget. I falun rönten med jämna mellanrum för att se trenden. I karlstad är röntgen onödigt/man ser inget, trots att patienten är säker på att en pålagring ökat. 

 

Jag är så otroligt tacksam att jag kom till Falun när jag fick diagnosen, annars hade jag nog varit ett stort vrak nu.

 

Vänster handled är ett vrak, läkaren nämde ordet protes om det inte blir bättre. Fast det var nog långt bort i tiden hoppas jag... Tyvärr har jag vel gått med den för länge så musklerna har förtvinat, men trots allt krångel är han duktig på att träffa rätt med kortisonet så nu kan jag nog komma igång å stärka upp den igen! 

Jag är förövrigt för fritt vårdval! Iaf om det innebär att jag kan komma bort från karlstad och tillbaka till falun!