När jag inte skriver så tränar jag inte.... Så nu vet ni hur lite jag rört mig senaste månaderna...
Dels beror det på motivation, dels på smärta. Min slemsäck i höger häl bråkar och mina handleder är kassa, först var det vänster men så fick jag en kortisonspruta och sen blev det höger istället. Värst är ändå hälen för benen måste man ju använda, händerna kan man lirka sig undan bara den ena är bra!
Men nu börjar ryggen krångla och min sambo som absolut inte är någon träningsmänniska sa till mig här på kvällen att "det beror ju på att du inte tränar" Tydligen var det det jag behövde, tog på mig träningskläderna direkt och gick stavgång 30 min. Nu känns det väldigt bra!
Funderade på promenaden vad som krävs för att jag ska ta mig ut, vad är det som motiverar mig? Jag har ofta ganska svårt att hitta morötter som får mig motiverad hela vägen. Jag tröttnar så otroligt fort på allting! Men nu så tänkte jag på min kompis Kathrine som nångång sa vad som motiverat henne, åtminstone å komma igång med träning å det var när hon, otränad, satt i en park och såg en äldre dam svinga sig i en lekställning likt en tonåring. Det var det som fick henne att börja träna. Å häromdagen lyssnade jag på framgångspodden å Lofsan, å hon motiverades av att vara stark inför sina barn. Och det känner jag är en bra bild för mig oxå, jag vill kunna lyfta upp Eira i luften med mina händer under hennes armhålor och svinga runt henne (kan jag inte idag....) Jag vill att hon ska tro att jag är den starkaste människan i världen! (det kanske hon tror änsålänge ;) )
Hur når jag dit då? Med de fysiska förutsättningarna jag har just idag är det simning, stavgång, cykel och så ska jag försöka mig på meditation och yoga. Och framförallt ska jag förstå att 30 minuter oxå är träning, för en med elitidrottarbakgrund är det väldigt svårt att förstå och då är det lätt att man struntar i det helt å hållet istället. Sen behöver jag se över kosten, å det är svårt, riktigt svårt för mig! Jag ska göra ett till försök på Paleo, aip-varianten klarar jag inte....
